Kaniner är bland de mest populära husdjuren i världen. Inte konstigt, för med sin långa öron, den mjuka pälsen och de snälla ögonen är de ju riktigt gulliga. Samtidigt anses de vara sociala, lättskötta och prisvärda. Men är kaniner verkligen de ideala husdjuren? Här får du veta vad du borde tänka på innan du skaffar en och hur den artanpassade djurhållningen ser ut för kaniner.
På listan över de mest populära husdjuren i världen ligger de söta hängöronen på plats tre – direkt efter katter och hundar. De är varken för stora eller för små, de är orädda, prisvärda i inköp och hållning och verkar för övrigt inte ställa för höga krav på sina ägare.
Tyvärr stämmer den bilden inte alltid överens med verkligheten. Och som följd av denna missbedömning hålls många kaniner inte på ett artanpassat sätt. De är tvungna att leva i för små burar, har ingen kontakt med artfränder och får inte röra sig tillräckligt. För kaniner har – även om de inte visar det direkt – viktiga behov, som ägaren borde ta hänsyn till.
Två kaniner är bättre än en
En av kaninernas mest basala behov är dess önskan efter interaktion och kommunikation med artfränder. Varken människor eller andra husdjur som till exempel marsvin, kan uppfylla det behovet. Inte ens ett barn, som är med sin kanin flera timmar varje dag, kan någonsin ersätta en annan kanin. En kanin borde därför aldrig hållas ensamt.
Den som funderar på att skaffa dessa djur borde skaffa åtminstone två kaniner eller fler. Om det inte ska vara fler än två, är det bästa att skaffa ett par. Där hanen alltid borde vara kastrerad. För honor kan få ungar fem till tio gånger per år. Kastreringen stoppar förresten inte bara den oönskade förökningen utan kan i grupper med flera hanar även förhindra rangordnings- och revirstrider.
Gräva, gömma sig, rusa i krokar – en kanin behöver röra på sig
Ett annat basbehov för kaniner som oftast underskattas är rörelsen. Det spelar ingen roll om det är en jättekanin eller en dvärgkanin: alla kaniner behöver plats och utlopp. En vanlig kaninbur räcker inte som permanent bostad. Ute i det fria springer kaniner, rusar i krokar, krafsar och gräver underjordiska gångar och håligheter. För huskaniner är utlopp i denna form naturligtvis inte möjligt.
Men ägaren kan göra en hel del för att tillfredsställa denna naturliga drift. Din kanin borde ha ett så stort hage utomhus som möjligt eller ett rymligt och omväxlande inrett hägn inne med gömslen och aktivitetsmöjligheter kombinerad med regelbundet utlopp.
En stor hage i den egna trädgården är ideal
Kaniner kan leva där utomhus hela året – om det finns ett skyddad gömsle i hagen. Det kan vara ett trähus, en ihålig trädstam eller ett annat slags gömsle. Ett stort, säkert och väderskyddat hägn i den egna trädgården är säkerligen det som ligger närmast de önskningarna som dina söta, påpälsade vänner har.
Den som har den möjligheten i sitt hem gör därför bäst i att bygga ett sådant hem åt sina pälsnosar. Inspiration och material för bygget finns i husdjursaffärer och på nätet. Ideal är en inhägnad yta på cirka sex kvadratmeter, där hängöronen kan rusa runt allt vad de önskar.
Det viktiga är att ytan är väl säkrad både uppåt och nedåt. Staketet ska förankras så djupt som möjligt i marken så att de ivriga grävarna inte kan gräva ut sig under nätet. Uppåt borde att tak eller ett galler skydda kaninerna mot katter och andra fiender.
Kan kaniner även leva i en lägenhet?
Att hålla de i en lägenhet är möjligt under vissa förutsättningar. Men dessa ska uppfyllas om kaninen ska må bra hos er. En kanin som hela dagen bara ska sitta i en liten bur kommer att må mentalt dåligt. Se därför alltid till att dina djur varje dag får flera timmars utlopp.
För att förhindra att hängöronen då förgriper sig på mattor, sladdar, vägguttag och prydnadsväxter, borde du skaffa ett kaninsäkert område i din lägenhet. Där ska det även vara möjligt att överlämna de åt sig själv en stund.
Dock borde det även i inomhushägnet finns möjligheter till aktiviteter och att gömma sig: håligheter och gångar av blomkrukor, ihåliga trädstammar, rör, rötter och sovhyddor – helst anordnade på flera nivåer som är sammankopplade via ramper.
Grundutrustningen: Vad ska finnas i ett kaninstall?
Utöver sovhyddor och intressanta föremål för lek, rörelse och gömslen borde det i kaninstallet även finnas en höhäck och en vattenflaska. Och om du även har en kaninbur, till exempel att kaninerna under dagen springer i en hage i trädgården och flyttas på kvällen till buren, ska hö och vatten även finnas i buren.
På burens botten borde det ligga en tidning, som när den rengörs enkelt kan ersättas med en ny. På tidningen lägger du ett lager smådjursströ eller halm. Vi rekommenderar även att lägga fram rötter, kvistar eller barkbitar för att gnaga på. En gnagares tänder växer hela tiden och ska slitas ned genom det naturliga behovet av att gnaga.
Näring: Vad äter en kanin?
Till skillnad mot människor har kaniner en mycket svag mag-tarm-muskulatur. Därför kan näringen inte transporteras genom mag- och tarmtrakten genom att dra samman musklerna. Gnagaren smälter maten genom att äta hela tiden. Då trycks uppifrån hela tiden ny näring ned på det och det som har ätits tidigare skjuts längre in.
Därför ska alltid finnas hö tillgänglig, till exempel i en höhäck. Men enbart hö räcker dock inte som näring. För att täcka behovet på näringsämnen borde kaninen även få färska grönsaker och färsk frukt samt grönfoder. Se till att din kanin får en omväxlande kost och får i sig tillräcklig med ballastämnen. Om din kanins vikt ökar snabbt, är det ett tecken på att näringen innehåller för mycket energi. Prata med din veterinär om hur kosten då ska ställas om.
Äter blindtarmsavföring
Speciellt för kaniner är att de äter delar av sin egen avföring. Det handlar om den så kallade blindtarmsavföringen, som äts direkt från analöppningen och försörjer kaninerna med livsviktiga näringsämnen och vitamin B.
Först när de har avsöndrats och avföringen har ätits igen kan de på så sätt nedbrutna vitaminerna tas upp av kroppen. Även om det kan kännas irriterande när du ser det: hindra inte din älskling från detta naturliga beteende. Att äta blindtarmsavföringen är avgörande för en fungerande matsmältning och kaninens hälsa.
Hälsa och skötsel
Störningar i matsmältningen och därmed sammanhängande följdsjukdomar är ett allvarligt hot mot kaniners hälsa. Det är till och med så att en stor del av sjukdomsorsakerna beror på det känsliga matsmältningssystemet. Utöver genetiska orsaker beror matsmältningsproblem i många fall av felaktig kosthållning samt tandproblem. En bristfällig nedslitning av de snabbt växande tänderna eller snedställning av tänder borde därför redan i ett tidigt skede diskuteras med veterinären.
Tyvärr har kaniner benägenheten att stillatigande tåla sina besvär, och därför upptäcks symptomen ofta alldeles för sent. För att upptäcka förändringar så tidigt som möjligt borde tänderna, matbeteendet och din kanins matsmältning kontrolleras regelbundet.
Även rutinundersökningar samt rekommenderade vaccinationer, mot till exempel kaninsjukdomarna RHD och myxomatos, får en ansvarskännande djurägare inte missa.
Rengöring av kaninens hem
Avgörande för dina djurs hälsa är även hygienen. Till det hör att hela hägnet rengörs helt en gång per vecka. Det utlagda ströet bör bytas ut och bottnen ska rengöras med het vatten. Om du håller din kanin i lägenheten och har lagt ut täcken eller mattor som underlag, ska även dessa tvättas regelbundet.
Foderstället och drickflaskan samt kanintoaletten (oftast ett separat hörn i hägnet eller en slags katt-toalett med kanin-strö) ska rengöras dagligen. För det räcker varmt vatten, vid behov blandat med lite ättiksprit. Antibakteriella rengöringsmedel ska bara användas när ett av djuren är sjuk.
Är en kanin det rätta husdjuret för dig?
Även om kaniner är mycket söta och snälla, så ger de – som alla husdjur – inte bara mycket glädje, de kräver också mycket arbete. Buren eller hagen städar sig ju inte själv. Och även om du är bortrest nån gång, vill kaninerna ha färskt foder, vatten och ett rent hägn.
Därför ska du, innan du köper en kanin, tänka igenom noggrant om du har möjligheten att erbjuda din kanin ett artanpassat hem. Gnagare kan bli över 10 år gamla och stannar därför länge hos dig. Tänk igenom redan innan köpet var och hur du vill hålla dina kaniner.
Har du i din trädgård resp. din lägenhet tillräcklig med plats för ett rymligt hägn?
Är kanske någon familjemedlem allergisk mot djurpäls?
Vem i familjen tar hand om rengöringen och skötseln?
Vem tar hand om kaninerna när ni är bortresta?
Ju bättre du förbereder dig för dina långörade hyresgäster och ju bättre det är planerat vem som ansvarar för rengöring och skötsel av kaninerna, desto mer glädje kommer ni att ha av dessa sociala husdjur.
Kaniner och barn
Många barn önskar sig ett husdjur, men de kan inte överblicka skötselns hela omfång. Som förälder ska du vara medveten om att en stor del av arbetet kommer att hamna hos er. För mindre barn är det för mycket att städa hela hägnet och större barn, som redan kan ta ansvar, kommer på grund av skolans och utbildningens krav, inte kunna ta det under hela tio år.
Men trots det är kaniner i de allra flesta fall en berikning i barnens liv. De lär sig att ta ansvar och ta hänsyn till andra varelsers behov. Interaktionen med dessa sällskapliga djur ger glädje och tröst i svåra tider. Föräldrar som vill uppfylla sina barns önskemål efter en egen kanin, men fasar för att bli stående med hela arbetet så småningom, borde kanske leta på ett djurhem efter äldre kaniner. På så sätt ger du djuren en chans på ett andra, fint hem och kan samtidigt testa och ni kan tänka er att hålla kaniner även under en längre tid.
Förstår du kaninernas språk?
Kaniner är mycket kommunikativa djur som interagerar med ljud och kroppsspråket. Den som förstår kaninernas “språk”, kan lätt ta hänsyn till den behoven de meddelar. Även barn kan lära sig snabbt att interpretera den visade kroppssignalerna och att reagera korrekt.
Här kommer en liten överblick över möjliga beteenden:
Kaninen trycker sig platt mot marken och fäller öronen bak: ute i det fria betyder det att den underkastar sig. Även huskaniner visar den signalen ibland. Oftast sker det på grund av obehag och rädsla. I dessa fall borde kaninen främst lämnas i fred.
Kaninen sitter blixtstilla med vidöppna ögon: Även det beteendet signalerar att kanin för ögonblicket inte vill ha kontakt eller kroppskontakt med människan. Vild levande kaniner visar den reaktionen när det inte längre är möjligt att fly från fienden.
Kaninen sitter upprätt och fäller öronen tillbaka: Se upp! Din kanin verkar förbereda sig på ett anfall. Om den också morrar, borde du bättre hälla dig ifrån den.
Kaninen trummar med bakbenen hårt mot golvet: på detta sätt varnar kaninerna varandra. Det kan vara så att din kanin vädrar en fara och vill göra sina kompisar uppmärksamma på den.
Kaninen lägger sig platt på marken, vrider sig åt sidan eller på ryggen och sträcker ut benen: Grattis! Din kanin mår för tillfället riktig bra. Den trivs, känner sig säker och njuter!
Kaninen rusar och slår krokar i sitt hägn: toppen, din kanin verkar ha tillräcklig med plats i sitt hem. Till skillnad mot ute i det fria, där kaninen genom krokar ska skaka av fiender, visar huskaninen med detta beteende endast ren glädje och övermod.
Ska det vara en kanin?
Med sitt kommunikativa och sociala sätt kan kaniner bli värdefulla socialpartner. Den som lär sig att beakta djuren behov, ger de tillräcklig med utlopp och tar hand om erforderlig utfodring, rengöring och skötsel, kommer att kunna njuta av nöjda, fridfulla husdjur.
Medan kaniner ända fram till medeltiden avlades främst som mat och för pälsens skull, uppskattas de idag stort som husdjur. Därför är det inte konstigt att det idag finns många olika huskaninraser. De mest kända är till exempel dvärgkaninen, som väger mindre än två kilo, långhåriga kaniner som angorakaninen och fuchsen, vädurskaniner, där öronen hänger ned åt sidan eller jättekaniner som väger mer än fem kilo. Då är det bara en fråga kvar: Vilken sorts kanin ska ni ha?
Nu blir det taggigt: Afrikanska Pygmeigelkottar är visserligen ovanliga som husdjur, men de blir allt mer omtyckta. De söta igelkottsfilmerna som cirkulerar på videoplattformarna bidrar säkert också till att de små insektsätarna blir allt vanligare i våra hem. Att ha igelkottar, något som är mycket krävande, är dock omstritt bland naturvårdarna.
Vid första anblicken ser harar och kaniner ganska lika ut: långa öron, stora runda ögon och en mjuk päls. Men trots vissa likheter är de två olika arter. Den här artikeln förklarar de viktigaste skillnaderna mellan harar och kaniner.
De är utan tvekan de mest populära husdjur bland gnagare – marsvinen. Varför är dessa gosiga ullknyten så populära och vilka krav har de på sin skötsel och sitt foder?