Den turkiska angora katten kallas “världens äldsta kattras” av många kattälskare. Stämmer det – och varför är den här långhåriga kattrasen så omtyckt?
Genetiska tester visar att kattrasen turkisk angora är en av världens äldsta kattraser. Den långa pälsen är en naturlig mutation och har inte avlats fram av människan – detta är en av de saker som skiljer den från andra raskatter!
I Turkiet kallas rasen ”Ankara kedisi” och har till och med utnämnts till nationaldjur. Det är inte konstigt: Denna muskulösa katten kan väga upp till 5 kilo och ser mycket elegant ut med sin långa päls. Pälsen är sidenlen och eftersom den inte har någon underpäls ligger den tätt emot kroppen och är extra lättskött. Klimatet där rasen härstammar från är anledningen till att vinterpälsen är tät och yvig med en tydlig krage runt halsen. Sommarpälsen är däremot kortare, tunn och silkeslen: Kattrasen är perfekt anpassad till den varma sommaren och den kalla vintern i de anatoliska och kaukasiska bergsområdena.
Svansen är lång och mycket yvig. Den eleganta kroppsbyggnaden och de långa benen gör att den ser späd ut – men låt dig inte luras av det! Huvudet är kilformat öronfästet till nosspetsen. De mandelformade sneda ögonen utmärker sig tydligt. Öronen drar särskilt stor uppmärksamhet till sig, många uppfödare föredrar stora öppna öron med fina tofsar.
Rasens utseende har förändrats genom tiderna. Detta är inte konstigt eftersom rasen är känd sedan 1500-talet och har en väldigt lång historia bakom sig. Den ursprungliga rasen som importerades från Turkiet till Europa hade fortfarande en mycket kraftig och robust kroppsbyggnad. Nu för tiden föredrar uppfödarna snarare den moderna smidiga kroppen.
Fram till 1990-talet var bara vita katter godkända – i Turkiet gäller detta fortfarande. I början av 90-talet infördes även de färgade varianterna enligt FIFe (Fédération Internationale Féline). Sedan dess är den turkiska angoran godkänd även i svart och rött samt spädda och silvriga färger. Även fläckiga varianter som tabby får förekomma. Färgningarna chocolate, fawn, lilac och point är oönskade resp. icke godkända.
I motsats till andra katter som ragdoll får den turkiska angoran ha vilken ögonfärg som helst. Det spelar ingen roll om de är gröna, guldfärgade, grönguldfärgade, koppar, blå eller tvåfärgade – ögonens färg har inget med pälsens färg att göra.
Turkisk angora är en mycket intelligent kattras. Den älskar att gosa länge med sin ägare, samtidigt som den behöver mycket sysselsättning. Intelligens- och foderlekar gillar de oftast, även traditionella lekar som med kattspö, bollar och möss är mycket omtyckta. När man leker märker man hur ovanligt pigg och alert den här kattrasen är och den för gärna vidare den här glädjen till sin husse och matte. Turkisk angora orienterar sig gärna till människor och följer efter dem vart de än går. Gillar man katter som spinner hela tiden och älskar att gosa och leka, då är en turkisk angora det rätta valet! Interaktion med hela familjen älskar den här kattrasen mest av allt – detta gör den här enkla och vänliga katten till en anspråksfull ras, som ofta kräver mycket uppmärksamhet. Eftersom den här rasen inte är ett dugg aggresiv även om den är mycket aktiv och gärna har människor omkring sig sysselsätter man sig gärna med den. Turkisk angora är därför en utmärkt familjekatt som älskar att leka med barn och gosar med vuxna, den njuter av all uppmärksamhet som den får i en djurälskande familj.
Den här rasen älskar äventyr ute i det fria men tyvärr för det vissa faror med sig. Eftersom de älskar människor går de gärna fram till främmande folk med svansen höjd och spinner. Andra djur åker gärna med i främmande bilar. Katter som går ut bör därför ha ett registrerat mikrochip så att de kan identifieras om det behövs!
Är den turkiska angoran verkligen världens äldsta kattras? Vetenskapsmän har sysselsatt sig med den här frågan och genetiska test har visat att långhårsgenen uppstått av en mutation. På andra raser har detta oftast avlats fram medvetet. Den turkiska angoran är alltså en av världens äldsta raser!
Ursprungligen härstammar raser från Kaukasus och är nära släkt med van-katten. Rasen är känd i Turkiet sedan 1500-talet. De osmanska sultanerna skickade katten som present till hoven i England och Frankrike på 1600-talet vilket gjorde att rasen blev känd även i Europa. Här fick den stor uppmärksamhet bland de adliga och rika tack vare sin långa päls! Den turkiska angoran var dock inte bara omtyckt av hovet. Även vetenskapsmän och naturforskare var mycket fascinerade av den silkeslena pälsen. I en bok skriven av naturvetenskapsmannen Georges-Louis Leclerc de Buffon nämndes katten redan år 1756 och visades till och med på bild.
På 1800-talet var katten en statussymbol bland den europeiska adeln. En beskrivning av rasen från år 1834 av William Jardine: „Angorakatter hålls ofta som salongkatter här i landet. De sägs vara ödmjukare och vänligare än vanliga katter.“ Charles Ross beskrev den turkiska angoran 1868: ”Angoran är en underbart vacker kattras med silverfärgad sidenlen päls (…) De alla är underbara och vänliga väsen.”
Aveln av perserkatter gjorde att den turkiska angoran blev mindre populär och antalet katter krympte till ett hotfullt antal även i Turkiet. I djurparkerna i Ankara och Istanbul höll man till och med ett antal turkiska angorakatter för att bevara rasen.
På 50-talet började den moderna uppfödningen av turkisk angora. 1954 kom den första turkiska angorakatten till USA, där den godkändes av den US-amerikanska kattuppfödarorganisationen CFA 1973 – men bara med vit päls till att börja med. Färgade djur godkänndes 1978. Från USA kom sedan de första katterna till Tyskland. Här föddes de dock främst upp med djur som importerades från Turkiet. Det intressanta är att de flesta av dessa djur importerades från djurparker.
Hos den turkiska angoran förekommer en autosomal recessiv ärftlig ataxi. Dessa så kallade vickande katter har en neurologisk störning som orsakar problem med koordinationsförmågan. Många kattungar avlider alldeles för tidigt. Med bra vård, särskild hjälp, rätt heminredning och en bra veterinär kan ataxikatter också uppnå en hög ålder! Hur den här sjukdomen uppstår är inte känt, men det är säkert att det är en sjukdom som katten föds med – vuxna djur insjuknar inte.
Helvita katter har ofta dålig hörsel eller är helt döva, detta ligger i generna. Även balansrubbningar förekommer. Dessa problem är inte rasspecifika, även helvita angorakatter har ofta dessa störningar.
Eftersom den turkiska angoran är en frisk och robust katt kräver den ingen speciell vård och kost. Högvärdigt kattfoder med mycket nyttigt protein är en bra bas för ett långt och friskt kattliv. Eftersom katter är köttätare behöver de mycket protein – kolhydrater kan kroppen inte bryta ner, vilket ofta leder till följdsjukdomar som diabetes.
”Du är vad du äter”: Detta gäller även för våra katter. Det är vetenskapligt bevisat att katter vet vad som är nyttigt för dem. De föredrar näring, vars beståndsdelar liknar den som möss innehåller – den köttätande kattens naturliga näringskälla. Dessa bytesdjur består till 85 procent av kött, däribland muskelkött, bindväv och organ. Resten utgörs av vegetabiliska beståndsdelar i mag och tarmkanalen, skelett och päls. En mus består i genomsnitt av 50 till 60 procent protein, 20 till 30 procent fett och tre till åtta procent kolhydrater som finns i djurets mage och tarmar. Ett bra kattfoder bör ha en liknande sammansättning.
Det är rätt enkelt att ta reda på vad kattfodret innehåller. På alla kattfoder måste innehållsämnena och mängderna anges – ingrediensen som utgör den största andelen står först. Kött bör alltså stå på första stället i innehållsförteckningen. Men kött är inte alltid kött! Beskrivningen ”kött och animaliska biprodukter” antyder att det inte bara handlar om muskelkött utan att även bi- och avfallsprodukter som organ, fjädrar och senor finns med. Matar man bara med muskelkött kan det orsaka brister, därför bör det även finnas med inälvor – men inte alla inälvor är bra. Detta gäller till exempel avfallsprodukter som horn och päls. Utöver ingredienserna är även den så kallade ”garanterade analysen” angiven. Här handlar det om en kvantitativ kemisk analys av fodret. Oftast anges råprotein, råfett, råaska, råfibrer och vätska i procent, ibland även angivelserna om vitamin- och mineralhalt. Det är alltså lätt att se vad fodret innehåller eller inte.
Utöver kosten är det viktigt att man går till veterinären en gång om året med den turkiska angoran, så att den får de sprutor den behöver, tänderna kontrolleras och dessutom kan man ställa eventuella frågor som man har. Att lyssna på hjärtat och lungorna hör också till den årliga kontrollen vilket kan hjälpa till att upptäcka eventuella sjukdomar i tid.
Vi önskar dig och din katt en härlig gemensam tid!
Även om den turkiska angoran inte är en av de mest kända kattraserna har aveln återhämtat sig. Den som vill ha en turkisk angora behöver inte längre resa till Turkiet – även i Europa finns det bra uppfödare.
En raskatt blir bara så bra som hushållet som den växer upp i. För professionella uppfödare är det därför viktigt att vara medlem i en uppfödarorganisation och ser till att djuren är friska och en bra näring! Detta har naturligtvis sitt pris. Katterna kan kosta från 5000 kronor, avelsdjur är oftast dyrare. I det här priset är förstås inte bara stamtavlan inräknad utan även uppfödarens engagement och kunskap. Med kostnader för täckningen, foder och veterinärsbesök för kattmamman och ungarna blir det en hel del kostnader som oftast inte täcks helt av försäljningspriset. Att föda upp djur är en dyr hobby – lita därför inte på människor som försöker sälja ”raskatter utan papper!” Oftast sparar de på viktiga saker, det kan vara på parningsdjuren, avstånden mellan kullarna, kattmammans tid att ta igen sig på, hälsokontroller, gentest eller fodret.
En ansvarsfull uppfödare kan visa dig eventuella veterinärundersökningar och papper från kattföräldrarna och ger kattungarna 12 veckors tid på sig att växa och lära sig allt som den behöver från mamman och syskonen. Först efter det är kattungen redo att flytta in hos en ny familj. En väntetid som lönar sig! De kommande 12 till 18 åren är den turkiska angoran din och du kommer att kunna njuta av den vänliga och trogna rasen länge nog!
En katt som liknar en trasdocka? Det stämmer inte alls! Ragdoll är en kattras som passar perfekt till människor som gillar siamerser, colorpoint och andra pointkatter. Det är inte bara den fina pälsen som imponerar, utan även dess unika färger, för att inte tala om de blå ögonen...
Letar du efter en katt som har ett lugnt och jämt temperament och som eventuellt passar att hålla som innekatt hela tiden? Då har du goda chanser att man rekommenderar rasen brittiskt korthår. Den yviga pälsen och de stora ögonen som brittiskt korthår har, även kallad british shorthair, kan nästan ingen kattälskare tacka nej till. Dessutom är deras sätt verkligen älskvärt! Vad behöver man veta mer? Vår rasbeskrivning beskriver katten i detalj och ger dig tips om hur man skaffar, håller, föder och kontrollerar kattens hälsa.
Den sibiriska katten är en typisk naturras. Den ska ha uppstått i sitt hemland Ryssland med sitt ursprungsutseende och helt utan mänskligt inflytande. Sibirisk katt är medelstor i storlek, den har en kraftig kroppsbyggnad och halvlång päls. Målinriktat uppfödning började först på 80-talet.
