Golden Retriever
Golden retriever är en medelstor, barnvänlig hund och en idealisk familjehund. Den anknyter väldigt lätt till människor och är lätt att uppfostra, men pälsen kräver skötsel och hunden behöver mycket träning.
© MilsiArt
Golden retriever är en medelstor, barnvänlig hund och en idealisk familjehund. Den anknyter väldigt lätt till människor och är lätt att uppfostra, men pälsen kräver skötsel och hunden behöver mycket träning.
Det finns knappt någon annan ras som är så känd för sin ”vilja att lyda” som golden retriever. Den
vill behaga sin familj och har stor glädje av att lära sig nya saker. Den anpassar sig till vardagliga situationer med stort lugn och älskar att ta del av sin familjs aktiviteter. Golden retriever är en av de mest populära familjehundarna i hela världen. Hundens godmodiga och avslappnade samt tillitsfulla och deras lekfulla natur gör rasen särskilt populär bland barnfamiljer. Den är också extremt tolerant när det gäller att leva med andra husdjur.
Ägare till golden retriever skämtar ofta om att en golden hellre skulle hjälpa en inbrottstjuv att bära ut värdesaker ur huset, snarare än att jaga bort tjuven. Det stämmer mycket väl att rasens skyddsinstinkt faktiskt inte är särskilt välutvecklad. Denna ras är verkligen olämplig som vakthund, men däremot gör ivern att arbeta, den höga intelligensen och hundarnas lättsamma sätt den till ett utmärkt val som terapihund eller assistanshund. I kombination med hundens välutvecklade spårsinne och medfödda jaktinstinkt leder dessa egenskaper också till att den är en gärna sedd ras hos polisen och räddningstjänsten, till exempel som räddningshund eller narkotika- och sprängämneshund.
Golden retrieverns stora popularitet beror inte bara på rasens vänliga natur utan också på dess stiliga yttre. Denna medelstora rashund har en mycket harmonisk och välproportionerad kropp. Det väl mejslade huvudet med ett tydligt stop och de mörka ögonen under välpigmenterade ögonlock ger retrievern det typiskt snälla och mjuka uttrycket. Golden retriver är en mycket smidig och aktiv hundras med kraftiga muskler och starka ben.
Det är en medelstor hundras där mankhöjden hos hanhundar är mellan 56 och 61 cm. Tikarna är något mindre med en mankhöjd på 51 till 56 cm. Hundens vikt är – beroende på kön och storlek – mellan 30 och 40 kg. Den gyllene, medellånga pälsen är slät eller vågig, men aldrig lockig. Medan pälsen ligger tätt på ryggen är baksidan på frambenen, svansens undersida, bröstet och buken rikligt behängda. Den tjocka underullen är vattenavvisande och retrievern har inte något emot extremt våta och kalla väderförhållanden. Färgtonen sträcker sig från ljust guld över mjukt mångul till crèmefärgad. Vita hår kan förekomma sporadiskt på bröstet.
Det finns många legender och historier om golden retrieverns ursprung. Till skillnad från de flesta andra typer av retriever kan dock golden retrievern spåras tillbaka tydligt, till åtminstone år 1864. Detta år köpte britten Sir Dudley Marjoribanks den gula wavy coated retrievern ”Nous” från en skomakare i Brighton. Hanen var den enda gula valpen bland sina svarta syskon. Marjoribanks, som senare utsågs till den första Lord of Tweedmouth, började med sin hunduppfödning på hans gård ”Guisachan” i norra Skottland.
Målet med aveln var att få fram en perfekt apporteringshund för vildfågeljakt. 1868 korsade han därför Nous med en tweed water spaniel-tik, ”Belle”, eftersom spanieln som ras inte bara älskar vatten utan är också kända som uthålliga apporteringshundar. Tweedmouth korsade ättlingar till ”Nous” och ”Belle” under de följande 20 åren med andra wavy coated retriever och tweed water spaniel samt med irish setter och – i en linje – med en sandfärgad blodhund. Rasen golden retriever som vi känner den idag utvecklades från dessa korsningar.
Enligt det ursprungliga målet med aveln användes golden retriever ursprungligen för ”arbetet efter skottet”. Det vill säga, hundens huvuduppgift var att hämta skjutet vilt. Varsamt plockade hunden upp och tog med sig de redan döda djuren till jägaren. Många golden retriever var specialiserade på att hämta skjutna vattenfåglar, vilket rasens skicklighet i vattnet bevisade. Än idag är golden retriever generellt bra simmare.
Efter att golden retriever officiellt erkänts som ras av British Kennel Club 1913 och den första rasklubben grundades åtta år senare, ökade de vackra hundarnas popularitet snabbt i sitt hemland England samt i USA. På 1980- och 1990-talet hade rasen golden retriever ett riktigt uppsving, vilket förstärktes av att hundarna visades flitigt i film och TV. Snart fanns hunden på topplistan bland de mest populära raserna som familjehund och följeslagare, inte bara i den anglosaxiska regionen utan också i många andra länder på det europeiska fastlandet. Enligt valpstatistiken från ansvariga avelsföreningar är det fortfarande den vanligaste rashunden i angelsaxiska och tysktalande länder.
Tyvärr fick denna boom också många negativa biverkningar. Giriga massuppfödare som ville tjäna snabba pengar på de söta valparna parade hundarna utan planering och utan att ta hänsyn till djurens väsen och hälsa. Därför uppstod rastypiska sjukdomar som vissa retriever lider av än idag. Genom riktad avel och strikta krav görs nu försök att minska risken för avelssjukdomar. Följande ärftligt betingade sjukdomar förekommer fortfarande övergenomsnittligt bland golden retriever:
– höftledsdysplasi (HD)
– armbågsdysplasi (ED)
– epilepsi
– progressiv näthinneatropi (PRA)
– hereditär katarakt (HC)
Om du är intresserad av en golden retriever-valp bör du definitivt kontrollera om uppfödaren har utfört alla nödvändiga hälsokontroller. Granska stamtavlan och försäkra dig om att föräldrar, morföräldrar och syskonen har en perfekt hälsa. Tyvärr finns det fortfarande en mängd uppfödare av golden retriever som sätter lite värde på deras djurs hälsa, så köp endast en valp från en erkänd uppfödare och ta dig tid att göra ett noggrant urval.
Priset för en frisk valp hos en ansedd uppfödare ligger på runt 17 000 kr, men för en hund som kommer att följa dig och din familj under många år är det definitivt värt pengarna. Dessutom blir veterinärkostnaden för en kontrollerad valp vanligtvis också lägre än för en hund från massavel. Golden retriever från en erkänd uppfödare har en relativt hög förväntad livslängd av mellan 12 till 16 år. I det här fallet är chansen för att du kommer att kunna glädjas av din fyrbenta vän under många år mycket god.
En genetiskt frisk valp är naturligtvis bara början. Huruvida din hund förblir frisk och aktiv i många år beror helt på om din hund får rätt vård. Hundens vackra, gyllene päls kräver särskilt uppmärksamhet. Golden retriever fäller inte bara under de två pälsbytena per år utan brukar förlora lite hår konstant. Genom att borsta den regelbundet hamnar mindre hår på mattor, kuddar och i soffor eller fåtöljer. När du tar bort död underull blir det inte heller så ansträngande för din hund i sommarvärmen. Golden retriever är inte överdrivet förtjusta i höga temperaturer.
Förutom pälsvården är det viktigt att kontrollera hundens öron, ögon, tassar och tänder regelbundet. Därigenom kan du upptäcka och behandla många sjukdomar i tidigt skede och även undvika farliga infektioner. Regelbundna kontroller gör att du kan känna igen förändringar snabbare, dessutom vänjer sig din hund vid den dagliga vården och undersökningarna och känner sig trygg med den. Det bästa är att vänja hunden redan i valpålder.
Hundens diet har självklart en betydande inverkan på hälsan. Men vad är rätt mat för en golden retriever? Torrfoder eller våtfoder – eller är det bäst att laga mat själv? Och hur är det med BARF? Utbudet av foder online och i affärer är lika varierande som åsikterna om rätt diet för retriever.
Tyvärr kan frågan om den bästa kosten för golden retriever inte besvaras så enkelt. Att besluta om vilken näring som är den rätta för din hund beror på många enskilda faktorer. Din retrievers ålder, storlek, vikt, aktivitetsbehov och hälsotillstånd påverkar näringsbehovet och bör beaktas när du väljer foder. Liksom hos oss människor har en ung, smidig och mycket aktiv hund säkert ett högre energibehov än en äldre, lugn hund med en tendens till övervikt.
Oavsett kriterierna ovan får du en första indikation om fodrets kvalitet när du läser igenom innehållet. Ett bra foder kännetecknas alltid av ett högt köttinnehåll, vilket bör vara minst 70 % eller mer. Grönsaker, örter och frukt bör utgöra resten. För mycket spannmål är olämpligt för hundar och pekar mot en lägre kvalitet. Sötningsmedel som socker, fruktos, glukos eller sirap har ingen plats alls i djurfoder. Du kan vanligtvis känna igen ett högkvalitativt foder genom att ingredienslistan är detaljerad och att köttets ursprung är specificerat.
Torrfoder kan vara den mest praktiska lösningen för många hundägare, men det är inte alls det bästa valet för din hund. Torrfoder innehåller inte vätska. Många viktiga näringsämnen i optimalt användbar form fattas också. Naturligtvis kan du ge torrfoder emellanåt, men det är inte tillrådligt som enda alternativ. Du kan erbjuda din hund mer variation om du matar den med rått kött (som en del av BARF-diet) eller hemlagad mat. Då är det också enkelt att påverka kvaliteten på måltiderna och näringssammansättningen.
Din retrievers kost och vård är viktig, men du inte glömma vad din hund behöver mest: din kärlek och uppmärksamhet. Golden retrievers älskar sina människor och behöver en fast plats i familjen. Det är helt olämpligt med hundbur för denna känsliga karaktär. Låt din golden delta i ditt liv och – framför allt – planera in tillräckligt med tid för hundens fysiska och mentala aktiviteter.
Liksom alla jakthundar är golden retrievern en träningsintensiv ras som älskar att röra på sig. En monoton daglig promenad räcker definitivt inte långt. När allt kommer omkring vill den intelligenta hunden inte bara tränas fysiskt utan också mentalt. Förutom små apporteringsövningar eller söklekar som enkelt kan integreras i de dagliga promenaderna är olika typer av sport eller träning lämpliga för att ge din hund tillräckligt med hålligång. Lydnadsträning, dummyträning, spårningsövningar eller arbete i en räddningshundsgrupp till exempel är utmärkta uppgifter för en golden retriever. Det finns också många andra sporter och lekar för din retriever där den kan använda sitt utmärkta luktsinne och/eller apporteringslust. Denna vattenälskade hund älskar när den får ta dopp i en bäck, sjö eller i havet. Om allt detta inte finns i närheten nöjer den sig ofta med en pöl – smutsig eller inte – och vatten från trädgårdsslangen.
Innan du tar hem en söt golden-valp bör du noga överväga om du har tillräckligt med tid för denna aktiva och lekfulla hund. En retriever passar definitivt inte för heltidsarbetande. För människor som har tid och lust att ta engagera sig i en hund och i bästa fall har ett hus med en trädgård är denna ras en oerhört trogen och kärleksfull följeslagare.
Att uppfostra en golden retriever är relativt enkelt. Det betyder inte att hunden inte behöver fostran, men tack vare deras entusiasm att arbeta och deras stora vilja att lyda är golden retrievers väldigt trevliga ”studenter”. Som med alla hundar är en viss konsekvens nödvändig. Eftersom retrievern är duktig på att linda sin ägare runt sina klumpiga tassar med sina söta ögon och viftande svans är det viktigt att försöka bevara en viss konsekvens under träningen av de viktigaste kommandona. Med konsekvens menar vi dock inte strikthet, tvärtom, utan att genomföra övningarna med intelligent beslutsamhet, men lugnt och kärleksfullt. De känsliga och tillgivna hundarna behöver en ledare som är lika avslappnad och ”chill” som de är.
Golden retriever är en medelstor, barnvänlig hund och en idealisk familjehund. Den anknyter väldigt lätt till människor och är lätt att uppfostra, men pälsen kräver skötsel och hunden behöver mycket träning.
Som intelligenta och livliga sällskapshundar har de snövita små malteserna vunnit mången djurväns hjärta. De är fantastiskt bra följeslagare för alla som alltid gillar att ha sin fyrbenta vän omkring sig och som gillar att ta hand om deras silkeslena päls.
Lydig, människokär och allsidig. Den mellanstora Labrador Retrievern är extremt populär som familjehund, men som ursprunlig arbetshund måste den också utmanas fysiskt och mentalt.